Fredag
Idag är det fredag och första dagen på en och en halv veckas lov! Underbar!
Idag har det varit en blandad dag. Jag var nog lite gråtfärdig hela dagen efter att ha haft franska och insett att det inte bara är tal om passé & composé, presens och futurum i franska verb, utan det finns typ 20 stycken böjningar till! Jag som inte ens är bra på svensk grammatik, hur ska jag klara fransk!?
Men vid lunch så bröt det ut. De som jag brukar äta med de satte sig innan eftersom de hamna längre fram i kön och det såg ut som att det inte fanns någon plats där, så jag satte mig ensam. Sedan kom några skitungar (ja, faktiskt, skitungar) och satte sig och sedan bad mig att flytta till någon annanstans. Då blev jag lack (sur) kan jag säga, riktigt pissed. Och ja, när jag blir sur, då kommer tårar, och när det kommer tårar, då vill jag helst av vara helt helt ensam och att ingen tittar på mig. Men i alla fall, jag satte mig vid ett annat bord, medan tårarna strömmade, så jag hade inte direkt någon matlust så jag sket i de och gick ut i stället. Sedan ringde jag päronen och önskade att de skulle kunna göra mig gladare. Måste erkänna att precis innan så tänkte jag att jag skulle skrika saker som "jag vill inte göra det här mer, jag vill hem!" men sedan tänkte jag, även hur jobbigt det en är, skulle jag verkligen vilja åka hem? Faktiskt, så nu i efterhand så tror jag inte det. Förudmjukelsen att komma hem och erkänna att man inte klara det skulle vara för stor
Sedan efter ett samtal med mamma så gick jag tillbaka till skolan, med röda ögon. Coralie och de andra märkte definitivt att det var något fel, men jag fortsatte att torka ögonen och säga "ca va" (det är bra, typ) allt fler människor började dock se de och allt fler tårar började komma eftersom de var så snälla! Fick en kram av Nicholas och "kindsmekningar" av andra och uppmaningar "gråt inte" av flera. Det var underbart! Missförstå mig inte, men jag har känt hela tiden att jag inte riktigt har någon som bryr sig om mig här, inga äkta vänner, men det har jag, de bara visar det inte varje dag, de visar det när jag behöver det som mest.
Så efterråt (efter matten dvs) så kände jag mig mycket bättre och just nu känner jag mig super! Taggar inför Paris imorgon, ska bli oändligt kul! Ska ta med min vinterjacka också, mys! Älskar min vinterjacka!
Idag har det varit en blandad dag. Jag var nog lite gråtfärdig hela dagen efter att ha haft franska och insett att det inte bara är tal om passé & composé, presens och futurum i franska verb, utan det finns typ 20 stycken böjningar till! Jag som inte ens är bra på svensk grammatik, hur ska jag klara fransk!?
Men vid lunch så bröt det ut. De som jag brukar äta med de satte sig innan eftersom de hamna längre fram i kön och det såg ut som att det inte fanns någon plats där, så jag satte mig ensam. Sedan kom några skitungar (ja, faktiskt, skitungar) och satte sig och sedan bad mig att flytta till någon annanstans. Då blev jag lack (sur) kan jag säga, riktigt pissed. Och ja, när jag blir sur, då kommer tårar, och när det kommer tårar, då vill jag helst av vara helt helt ensam och att ingen tittar på mig. Men i alla fall, jag satte mig vid ett annat bord, medan tårarna strömmade, så jag hade inte direkt någon matlust så jag sket i de och gick ut i stället. Sedan ringde jag päronen och önskade att de skulle kunna göra mig gladare. Måste erkänna att precis innan så tänkte jag att jag skulle skrika saker som "jag vill inte göra det här mer, jag vill hem!" men sedan tänkte jag, även hur jobbigt det en är, skulle jag verkligen vilja åka hem? Faktiskt, så nu i efterhand så tror jag inte det. Förudmjukelsen att komma hem och erkänna att man inte klara det skulle vara för stor
Sedan efter ett samtal med mamma så gick jag tillbaka till skolan, med röda ögon. Coralie och de andra märkte definitivt att det var något fel, men jag fortsatte att torka ögonen och säga "ca va" (det är bra, typ) allt fler människor började dock se de och allt fler tårar började komma eftersom de var så snälla! Fick en kram av Nicholas och "kindsmekningar" av andra och uppmaningar "gråt inte" av flera. Det var underbart! Missförstå mig inte, men jag har känt hela tiden att jag inte riktigt har någon som bryr sig om mig här, inga äkta vänner, men det har jag, de bara visar det inte varje dag, de visar det när jag behöver det som mest.
Så efterråt (efter matten dvs) så kände jag mig mycket bättre och just nu känner jag mig super! Taggar inför Paris imorgon, ska bli oändligt kul! Ska ta med min vinterjacka också, mys! Älskar min vinterjacka!
Kommentarer
Trackback
